Våra små tomtar, lucior och peppisar. Så står dom där i decembermörkret och sjunger ett ord då och då i sångerna. Är så söta så man dör.
Själv då.
Man står där i alldeles för lite kläder för att man helt altzeimeraktigt tänker att man ju skall hasta iväg till jobbet, efter en pepparkaka och en snabbhalsad glögg. Precis som man gjorde förra året...
Men.
Man glömmer att man har med barn att göra. Plötsligt blir lucia kissnödig. Och tomten börjar gråta för att han fått snö på tomtebyxan.
Allt tar tid.
Så jag ska nu sätta en påminnelse på luren om ett år.
Tag skoteroverall och moon-boots. Och tag ledig förmiddag.
Min underbara tomte❤️